Dette med tilbehør av forskjellige slag til en eller annen servering er ganske omfattende. På kjøkkenet sleiver, gulrøtter, stekepanner, noen oppvaskmaskin av den typen som står på en vask der du legger oppvasken, skyller og så bare skyter i oppvasken. Praktisk å ha selv hjemme hvis det ikke tok så mye plass på vasken. Så i baren er det en rekke tilbehør. Måleglasset kan godt regnes som et av de viktigste der, men det er mye mer. Deretter kan du gå ut i rommet og finne at møbler er en forutsetning for å kunne drive restaurant. Hvis det er en utendørs restaurant, trenger du det og også litt forskjellige produkter. De må tåle kulde og fremfor alt regn, noen form for infrarød varme eller hvis du foretrekker gassvarmere, parasoller for beskyttelse mot både regn og intens sol.
29 augusti 2021
28 augusti 2021
Accessoarer
I alla tider, alltsedan den första människan trampade den planet vi kallar Jorden, har vi haft behovet av att kunna mäta tiden. Anordningar som med någorlunda noggrannhet kan användas för att mäta tid har funnits länge. Olika tekniker har använts som alla utnyttjar en känd regelbundenhet för att mäta förfluten tid. Ett sådant exempel är soluret, som såvitt känt har i runda slängar 5000 år på nacken. Obeliskerna i det forntida Egypten, solvisare från det gamla Inkariket i Peru och även det mäktiga byggnadsverket Stonehenge i södra England är exempel som vittnar om dåtidens människors intresse för att med solens strålar som hjälp kunna mäta tiden.
Timglas som klocka
En något yngre uppfinning som utvecklats i samma syfte är timglaset. En bra grej med timglaset och dess avläggare vattenuret var att dessa tidsmätare inte var beroende av vare sig sol eller dagsljus för att kunna fungera.
Mekaniska klockor
Under medeltiden började man alltmer att intressera sig för möjligheten att bygga så kallade mekaniska urverk som kunde mäta tiden oberoende av yttre förutsättningar. Begreppet urmakare användes för första gången 1269 i samband med att ett kvitto utfärdades från klostret Beaulieu i Frankrike. I en källskrift från 1335 berättas det om ett urverk som installerats i familjen Viscontis palats i italienska Milano. Denna källskrift anses vara det första vittnesbördet om förekomsten av mekaniska urverk.
Klocka som statusmarkör
Det blev efterhand ganska mode- och statusbetonat att ha en egen klocka som med allt större precision kunde visa vilken tid på dygnet det var. När fickuret, eller fickrovan som vi i Sverige brukar kalla denna form av klocka, senare dök upp blev denna uppfinning en viktig symbol för manlighet, makt och frihet. Alla som någon gång har läst Vilhelm Mobergs Utvandrar-trilogi har väl inte kunnat undgå att röras till tårar över den fattige drängen Arvids kärlek till sitt fina fickur som han ärvt av sin far. Fickuret var en dåtidens statussymbol som mycket väl kan jämföras med mobilt bredband och plasma-TV idag. Den som bar en sådan klocka var nämligen fri att styra över både sin och andras tid.
Dagens klockor
Idag har det här med klockor i utförande som armbandsur eller fickrovor mer eller mindre ersatts av mobiltelefoner, som alltså även kan användas som tidsmätare. Man har även tagit fram tidsmätande hjälpmedel för synskadade personer. Klockor för synskadade finns i huvudsak i två utföranden. I den första kan skyddsglaset öppnas, alternativt saknas det helt. Visarna är i detta fall väldigt robust tillverkade. Den synskadade kan då med fingrarna känna visarnas läge och på så sätt ta reda på vilken tid på dygnet det är. Den andra versionen är en modernare, elektronisk variant som anger tiden i timmar och minuter med syntetiskt tal. Ett slags privat ”Fröken Ur”, skulle man nog kunna kalla en sådan klocka.
Moderna klockor, både digitala armbandsklockor och inbyggda sådana i mobiltelefoner, är ofta utrustade med en kronograf som extra grädde på moset. En kronograf kallas i vardagligt tal för tidtagarur och mäter inte bara timmar, minuter och sekunder utan även hundradelar av en sekund. Kronografer är användbara i samband med idrottslig träning av något slag.